Nu är det sommar, med helt underbara dagar och sol. Dessutom är det bara drygt två veckor till min semester böjar. Förhoppningen hela tiden hade dock varit att få tillbringa sommaren antingen i Ungern, eller med våra barn tillbaka i Sverige. De där barnen känns dock mest som en abstrakt möjlig framtid än så länge. Det är svårt att ta in att det med största sannolikhet finns två barn där ute, som lever ett helt annat liv nu, som kommer bli en viktig del av våra liv någon gång framöver. Eftersom jag hela tiden har hoppas att vi ska åka nu under våren eller sommaren har jag helt planerat bort trädgårdslandet för sommaren. Men för någon vecka sedan kände jag att jag faktiskt måste leva nu, inte bara vänta. Jag har därför gjort iordning fina odlingslådor där det nu är sått och planterat olika bönor, ärtor, morötter, lök, chili, sparris, grönkål och kryddväxter. Jag är mycket stolt och ser fram emot att kunna börja skörda av det jag odlar. Att gå och plocka färska ärtor och äta dem direkt är så underbart och en av de bästa sakerna med sommar.
Annars är jobbintervjun avklarad och jag går nu och stressar upp mig över det beskedet som de lovade lämna nu under veckan. Det är mycket nervöst och jobbigt att vänta på ytterligare ett viktigt beskedet mitt i den väntan vi redan har. Fördelen med svaret på jobbet är att det är en mycket kortare vänta, men samtidigt är sannolikheten för ett negativt besked mycket större.
Troligtvis väntar jag med nytt inlägg tills jag har något positivt att skriva om. Barnbesked, nytt jobb eller en skörd i trädgårdslandet. Vilket som nu kommer först!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar