Föräldrautbildningen

Första steget mot adoption är föräldrautbildningen. Vi visste inte så mycket om kursen innan den började och för egen del fick jag konstiga bilder i huvudet om hur den kommer att vara. Jag såg framför mig hur vi skulle sitta i ring och presentera oss som i AA.

"Hej! Jag heter P. Vi kan inte få barn. Vi har haft det problemet i flera år nu men nu har vi bestämt oss att vi måste försöka ändra på det"

Jag insåg dock ganska snabbt att min bild jag målat upp i mitt huvud stämde ganska bra. Vi fick sitta i en ring och prata, men oftast satt vi i mindre grupper och diskuterade olika frågor. En del frågor var jobbiga, en del frågor intressanta och en del gjorde mig ganska irriterad. De flesta frågor fick mig dock att tänka och lära  mig något.

Det är väldigt intressant att diskutera med personer i samma sits. Många gånger så känns det som ingen annan än F förstår hur det känns. Nu är vi dock en hel grupp med personer med liknande erfarenheter och tankar. Först kände jag att det är konstigt att vi måste gå speciella utbildningar för att få chansen att bli föräldrar, men nu känner jag att det verkligen är bra att vi får gå kursen. Det är ju många saker som faktiskt är svårare när man adopterar än att få ett biologiskt barn som gör att vi har ännu mer vi behöver lära oss och ha förståelse för.

Vi är ännu bara i början på processen. Vi har en lång väg att gå med många fallgropar på vägen och hinder att ta oss över innan vi kan komma i mål. Vi vet inte om det kommer ta 2 år eller 5 år att ta oss till målet. Vi kan dock båda vara mycket envisa!

Här kommer första inlägget :)!! Detta kommer att handla om vår resa att skaffa barn.
 För fyra och ett halvt år sedan träffade jag mannen i mitt liv <3 P!! Jag var nyförälskad och befann mig i den rosa bubblan av nyförälskade härligheter. Bara P och jag,resten av världen var oviktig för en kort stund. Den bubblan spräcktes abrupt! The big C anlände!! Jag fick mitt cancerbesked,allt skedde så snabbt,det var som om mitt liv var en film och jag satt i biosalongen och tittade på. Vi gick från att befinna oss i de nyförälskades lite luddiga värld till att diskutera djupa saker som att aldrig få möjlighet till biologiska barn på vad som kändes som en kort sekund. Nej! Jag har lovat mig själv att denna bloggen ska handla om vår adoptionsresa,INTE om the big C!! Men jag kände att en kort förklaring om varför vi befinner oss här idag var på sin plats :) Min cancer gjorde att jag aldrig skulle kunna få ett biologiskt barn.
Men nu står vi här fyra och ett halvt år senare :) Jag känner att den resa vi gått i genom stärkt oss. Vi har nu tagit beslutet om att försöka adoptera ett barn. Så här är vi då nu! Vår resa startade i somras,då vi tog första kontakten med vår handläggare på socialkontoret. Vi fick information om att första steget var en föräldrautbildning. Där är vi nu. Det var lite spännande att se vad det innebar med föräldrautbildning. Jag skulle vilja säga att det var en mycket positiv upplevelse! Bara att få träffa andra i samma situation. Få ta del av andras tankar och funderingar,få andra infallsvinklar och saker att diskutera. Än så länge bara positiva upplevelser :)